Ingen kritik mot Trageton?

Just nu håller jag på att läsa om Trageton-metoden för "skriv- och läsinlärning". Den är mycket intressant och bygger främst på elevers eget skapande, egna texter och samspelslärande. Samtidigt som metoden är intressant, vill jag hitta fler aspeketer på temat. Jag tror mig ha hört att Trageton har fått mycket kritik. Men för vad? Hm...

Vad är Twitter bra för?

Jo, jag vet ungefär hur det fungerar. Jag finns där och jag både lyssnar och skriver, ibland. Jag följer speciellt många IT-intresserade och engagerade i skolan. Det är iof intressant, men det bli lätt väldigt korta kommentarer. Så vad ska man då använda Twitter till? Det vore intressant att höra dina tankar och hur du använder det.

Diskutera gärna här nedanför!

Äntligen - Tre skolor!

Nu har jag fått kontakt med TRE skolor som arbetar med datorer i läs- och skrivinlärningen.
Det är Igeboda förskola och skola, Brickebackens skola i Örebro och Gripsholmsskolan i Mariefred. Ojj, vad detta ska bli spännande!
-Tack för det alla rara!

Insamling pågår...

...ja, efter litteratur i mitt ämne alltså. Jag letar just nu efter forskning, artiklar mm i ämnet "Läs- och skrivinlärning och datorer". Det känns så härligt att äntligen kasta mig in i ett ämne som jag brinner så för! Just nu har jag sökt gamla uppsatser, för att se vilka referenser som DE har använt. Sen har jag så klart sökt på högskolans bibliotek och sökt lite vilt på nätet. Nu har jag fått ihop ett första utkast till en lista. Vet du något om något i listan? Eller har du andra tips? Hör gärna av dig! -Tack på förhand! /Lotta

• Alexandersson M, Limberg L. (2004). Textflytt och sökslump – informationssökning via skolbibliotek. Myndigheten för skolutveckling.
• Alexandersson M, Linderoth J, Lindö R. (2001). Bland barn och datorer – Lärandets villkor i mötet med nya medier. Studentlitteratur.
• Andersson P, Berg Svantesson E., Fast C., Roland K., Sköld M. (2000). Spökägget – Att läsa och skriva i förskola och skola. Natur och Kultur.
• Appelberg L., Eriksson M-L. (1999). Barn erövrar datorn – en utmaning för vuxna. Studentlitteratur.
• Blomqvist C, Wood A. (2006). Läs- och skrivundervisning som fungerar – Intervjuer med lärare. Natur och Kultur.
• Ericsson I. (2005). Rör dig – Lär dig – Motorik och inlärning. Sisu Idrottsböcker.
• Eriksen Hagtvet B. (2004). Språkstimulering – Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Natur och Kultur.
• Folkesson A-M. (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Studentlitteratur.
• Jedeskog G. (2001). Maila mig sen – Lärarintentioner och förändrade gränser för elevers arbete. Linköpings universitet.
• Jedeskog G. (1993). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Studentlitteratur.
• Jenner H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling
• Leimar U. (1974). Läsning på talets grund. Liber.
• Myrberg M., Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter
• Myrberg M., Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter
• Ramböll Management. (2006). E-learning Nordic 2006: Effekterna av IT i undervisningen. Köpenhamn: Ramböll Management.
• Richardsson G., Svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och nu
• Skolverket, Lagarbete och tidig läs- och skrivutveckling
• Skolverket, PIRLS 2006 - Läsförmågan hos elever i årskurs 4 i Sverige och världen
• Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
• Skolverket. (2006). Läroplan för förskolan – Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.
• Sträng M. (2005). Samspel för lärande – Didaktiskt redskap för professionella lärare. Studentlitteratur.
• Trageton A. (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Liber.
• Troedson T. (1995). IT för skolan – IT som pedagogiskt hjälpmedel. Kommunlitteratur: Ängelholm.
• Tydén T, Andræ Thelin A. (red.). (2000). Tankar om lärande och IT – en forskningsöversikt. Skolverket.